Dot-hax?
decrypt galetbra.se port:80
crack galetbra.se port:80
download connection.log
cat connection.log
disconnect
connect galetbra.se port 91
bounce; blogg.se, facebook.comcom, bilddagboken.se
transfer 1000
delete connection.log
download index.hftp
exec index.hftp galetbra.se port:80
exploit index.hftp
disconnect
logout
-----------------------------------------------------------------
Skola idag, inget kul på g där alls. Allt man får höra om är att Stefan, allfadern på media programmet är sjuk med 40,1 graders feber. Alex pownar på feudalism. Och jag lirar Ge.Ne.Sis. Alla tvåor gnäller sönder om hur jävla kassa dem är och jag är ta mig fan redo att hålla med. Bortskämda snor ungar som tror att allt ska serveras på ett fat åt dem. Shit alltså. Vi treor verkar gå igenom någon form av separationsångest.
Alla håller sig lite för sig själva... Eller är det bara jag som håller mig ovanligt mycket ifrån mina kära klass kamrater? Då igen, vi tar studenten det här året. Allt bra kommer till sitt slut och min glädje över den mest perfekta klassen försvinner så fort alla tar på sig sina studentmössor. Vi skiljs åt allihopa för att eftersträva våra mål och drömmar, jag önskar dem, mina älskade klasskamrater inget mer en all framgång i hela världen. Och jag? Ska nog försöka hitta något bra deltids jobb och studera på sidan om.
-------------------------------------------------------------
(Objektiv Synvinkel)
Att älska någon som inte litar på en?
En man visar sig alltid på sin bästa sida, tilltalar henne med respekt, pratar om henne som om hon vore en gudinna. Men i slutändan så blir det bara fel. En kärlek som förstör och trycker ner en så mycket att man är på väg att falla över. Aggressions problem, slutar i ens egna blod på knogarna eftersom man inte kan kontrollera sin ilska. En ilska som uppstått efter mängder utav förlåt och tårar, en frustration över att man har gjort så mycket fel men försöker alltid göra rätt, ett rop på hjälp till sin gudinna vars blick faller bort, hon kan inte se honom i ögonen igen, på ett tag. I hennes hjärta finns han alltid, men ett svek som sätter hennes kärlek till honom på prov, lämnar henne förvirrad, sårad. Dina knän är blodiga från den kalla marken. Vart tog allt vägen? Tog hon dina drömmar, ditt hjärta och sköt dig åt sidan.
-N/A-09
crack galetbra.se port:80
download connection.log
cat connection.log
disconnect
connect galetbra.se port 91
bounce; blogg.se, facebook.comcom, bilddagboken.se
transfer 1000
delete connection.log
download index.hftp
exec index.hftp galetbra.se port:80
exploit index.hftp
disconnect
logout
-----------------------------------------------------------------
Skola idag, inget kul på g där alls. Allt man får höra om är att Stefan, allfadern på media programmet är sjuk med 40,1 graders feber. Alex pownar på feudalism. Och jag lirar Ge.Ne.Sis. Alla tvåor gnäller sönder om hur jävla kassa dem är och jag är ta mig fan redo att hålla med. Bortskämda snor ungar som tror att allt ska serveras på ett fat åt dem. Shit alltså. Vi treor verkar gå igenom någon form av separationsångest.
Alla håller sig lite för sig själva... Eller är det bara jag som håller mig ovanligt mycket ifrån mina kära klass kamrater? Då igen, vi tar studenten det här året. Allt bra kommer till sitt slut och min glädje över den mest perfekta klassen försvinner så fort alla tar på sig sina studentmössor. Vi skiljs åt allihopa för att eftersträva våra mål och drömmar, jag önskar dem, mina älskade klasskamrater inget mer en all framgång i hela världen. Och jag? Ska nog försöka hitta något bra deltids jobb och studera på sidan om.
-------------------------------------------------------------
(Objektiv Synvinkel)
Att älska någon som inte litar på en?
En man visar sig alltid på sin bästa sida, tilltalar henne med respekt, pratar om henne som om hon vore en gudinna. Men i slutändan så blir det bara fel. En kärlek som förstör och trycker ner en så mycket att man är på väg att falla över. Aggressions problem, slutar i ens egna blod på knogarna eftersom man inte kan kontrollera sin ilska. En ilska som uppstått efter mängder utav förlåt och tårar, en frustration över att man har gjort så mycket fel men försöker alltid göra rätt, ett rop på hjälp till sin gudinna vars blick faller bort, hon kan inte se honom i ögonen igen, på ett tag. I hennes hjärta finns han alltid, men ett svek som sätter hennes kärlek till honom på prov, lämnar henne förvirrad, sårad. Dina knän är blodiga från den kalla marken. Vart tog allt vägen? Tog hon dina drömmar, ditt hjärta och sköt dig åt sidan.
-N/A-09
I bow, for the effort.
Hej, mitt första inlägg, ska försöka hålla mig så seriös som jag bara kan.
Så, jag är en snäll människa som tror på att människor är kapabla till att glömma, göra bort sig, fucka upp totalt och rent av göra skit. Men i dagen samhälle verkar det som om det inte finns plats för misstag, man får skit om man fuckar up. Folk verkar tycka att jag älskar att fucka upp. Jag kan inte hålla tider, jag har svårt att koncentrera mig och ibland kan jag gå folk på nerverna totalt. Men när man försöker göra allt bättre så händer ett annat fenomen.
När man försöker göra allt bättre, känns det nästan som om man gör allt värre för att man får bara mer skit för det man redan har gjort och det kan man inte göra något åt. Hell, min flickvän dumpade mig nästan för att jag köpte vanlig marsansås istället för kokbar marsansås? Ständigt så erbjöd jag mig att snabbt springa över till affären och fråga ifall jag kunde få byta ut den felaktiga varan mot den rätta. Men icke då. Fan vi tjafsade om den där jävla marsanen i evigheter. Idag kan vi båda tänka tillbaka och skratta åt det, för seriöst; Marsansås.. Någon?
Fast då igen, om jag bara hade varit observant och hittat den rätta produkten från första början så hade vi aldrig tjafsat från första början? Kan jag skylla på att jag bara är människa då, att allt blir bra bara för att jag säger att jag glömde? För egentligen så glömde jag ju inte, jag visste vilken produkt jag skulle köpa. Varför jag nu köpte vanlig marsansås förblir ett mysterium för mig, men vilka konsekvenser jag gick igenom för det glömmer jag inte.
Jag kan enkelt, "glömma och förlåta", många argumenterar om att det bara är killar som klarar av att göra sånt. Men jag vill inte tro att det handlar om könsroller utom snarare på vikten av problemet. Känns det verkligen nödvändigt att att tjafsa över att någon tog en klunk av din cola? Personen i fråga skulle lika gärna kunna tagit hela colan. Ska man verkligen behöva bli arg på någon för att (klassiker) man köpte socker istället för salt? Marsan och kokbar marsan, marsan-fhashan? Varför spendera en stor del av sin tid till att vara arg på saker man enkelt kan rätta till?
-N/ark